tisdag 6 oktober 2009

Kursplan för engelska, grundskolan

Kursplan för Engelska

Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk i världen. Förmåga att använda engelska är nödvändig vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga internationella kontakter av olika slag. Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utveckling som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Alla elever behöver beredskap att på egen hand bygga vidare på sina kunskaper efter avslutad skolgång. Ämnet syftar därför också till att eleven skall vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig engelska.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven

– utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

– fördjupar sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang,

– utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,

– utvecklar sin förmåga att använda engelska muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,

– utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper,

– utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,

– utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet,

– utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor,

– utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och göra jämförelser med egna erfarenheter,

– utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen,

– utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Det engelska språket och olika kulturyttringar från engelskspråkiga länder finns lätt tillgängliga i det svenska samhället. Eleverna stöter i dag på många varianter av engelska utanför skolan. De möter engelska i skiftande sammanhang: i teve, i filmer, i musikens värld, via internet och datorspel, i texter och vid kontakter med engelsktalande. Ämnet engelska ger en bakgrund till och ett vidare perspektiv på de samhälls- och kulturyttringar som eleverna omges av i dagens internationella samhälle. I ämnet ingår både att granska det innehåll som språket förmedlar och att språkligt dra nytta av det rika och varierade utbud av engelska som barn och ungdomar möter utanför skolan.

Engelska bör lika lite som andra språk delas upp i separata moment som lärs in i en given turordning. Både yngre och äldre elever berättar och beskriver, diskuterar och argumenterar, även om det sker på olika sätt, på olika språkliga nivåer och inom olika ämnesområden.

De olika kompetenser som ingår i en allsidig och kommunikativ förmåga har sin motsvarighet i ämnets struktur. Till dessa hör förmåga att behärska språkets form dvs. vokabulär, fraseologi, uttal, stavning och grammatik. I ämnet utvecklas även kompetensen att bilda språkligt sammanhängande helheter vilka efter hand i fråga om innehåll och form allt bättre anpassas till situation och mottagare. När de egna språkkunskaperna inte räcker till behöver eleven kompensera detta genom att använda strategier som omformuleringar, synonymer, frågor och kroppsspråk. Förmågan att reflektera över likheter och skillnader mellan egna kulturella erfarenheter och kulturer i engelsktalande länder utvecklas hela tiden och leder på sikt till förståelse för olika kulturer och interkulturell kompetens. En ytterligare kompetens är medvetenhet om hur språkinlärning går till.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall
– kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo inom för eleven välbekanta områden,

– kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen,

– kunna i enkel form muntligt berätta något om sig själv och andra,

– kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar,

– kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela något,

– känna till något om vardagslivet i något land där engelska används,

– kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till,

– kunna genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall
– förstå tydligt, även något regionalt färgat, tal i instruktioner, berättelser och beskrivningar som rör kända förhållanden och egna intresseområden,

– kunna delta aktivt i samtal kring kända ämnen och med hjälp av olika strategier bidra till att kommunikationen fungerar,

– kunna muntligt berätta och beskriva något som hon eller han sett, hört, upplevt eller läst samt uttrycka och argumentera för en uppfattning i något för honom eller henne angeläget ämne,

– kunna läsa och tillgodogöra sig innehållet i enklare skönlitterära och andra berättande, beskrivande och argumenterande texter som behandlar kända ämnesområden,

– kunna begära och ge information i skrift samt berätta och beskriva något,

– ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kunna göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter,

– kunna reflektera över och dra slutsatser om sitt sätt att lära sig engelska,

– kunna välja och använda hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter,

– kunna, på egen hand och i samarbete med andra, planera och genomföra arbetsuppgifter samt därvid dra slutsatser av sitt arbete.

Bedömning i ämnet engelska

Bedömningens inriktning

I en allsidig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas.

Vad beträffar elevens receptiva färdigheter skall bedömningen inriktas på elevens förmåga att förstå talad och skriven engelska. Hänsyn skall tas till elevens förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. I vilken utsträckning eleven vid avlyssning kan följa med i naturligt taltempo och förstå de viktigaste regionala varianterna av engelska är andra delar i bedömningen. I denna förståelse ingår också elevens förmåga att uppfatta skillnader och nyanser i fråga om språkljud, betoning och intonation. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av varierande slag och svårighetsgrad. I bedömningen av läsförmågan ingår också i vilken utsträckning eleven med hjälp av olika strategier kan anpassa läsningen efter textens art och syfte.

Ett centralt inslag vid all språklig kommunikation är att växelvis kunna fungera som lyssnare och talare, alternativt läsare och skrivare. Bedömningen av sådana interaktiva färdigheter skall inriktas på förmågan att inleda, bidra till att utveckla och avsluta ett samtal eller en skriftväxling. Härvid bedöms elevens förmåga att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem.

Bedömningen av de produktiva färdigheterna tala och skriva skall inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. Bedömningen av talad engelska inriktas vidare bl.a. på om eleven artikulerar så tydligt att det som sägs är lätt att förstå och att betoning och intonation utvecklas mot ett för språkområdet inhemskt mönster. När det gäller elevens förmåga att skriva engelska inriktas bedömningen också på framställningens klarhet och tydlighet samt på elevens förmåga att binda samman satser och meningar.

Bedömningen skall även inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

Bedömningen inriktas även på elevens förståelse av hur den egna språkinlärningen går till liksom på förmågan att använda olika tillvägagångssätt och lämpliga hjälpmedel för att lösa uppgifter som har skiftande karaktär och syfte.

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven tillgodogör sig, sammanfattar och kommenterar innehållet i tydligt talat språk från olika språkområden.
Eleven använder strategier som t. ex. omformuleringar och förklaringar för att överbrygga språkliga problem.
Eleven talar tydligt och med sammanhang samt anpassar sitt språk till några olika situationer.
Eleven läser, tillägnar sig och kommenterar lättlästa texter, både sådana på sakprosa och skönlitteratur.
Eleven skriver varierat och med sammanhang samt kommunicerar skriftligt vid informationsutbyte och sociala kontakter, ställer och besvarar frågor och anpassar sitt språk till några olika mottagare.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven tillgodogör sig, sammanfattar och kommenterar både helhet och detaljer i tydligt talat språk.
Eleven medverkar i olika samtalssituationer och löser språkliga problem på ett effektivt sätt.
Eleven talar tydligt med språkligt flyt, variation och sammanhang.
Eleven tillgodogör sig innehållet i texter av varierande längd, kommenterar dem och drar slutsatser.
Eleven uttrycker sig varierat i skrift och anpassar framställningen till några olika syften och mottagare.


http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3870/titleId/EN1010%20-%20Engelska

söndag 4 oktober 2009

Skrivuppgift: Personbeskrivning

I en berättelse finns det förstås personer, och de måste beskrivas så läsaren får en chans att lära känna dem. För en bra personbeskrivning räcker det inte med att berätta vad personen heter och beskriva hur han eller hon ser ut, även om det förstås är bra för läsaren att få veta. Ännu viktigare är att beskriva hur personerna är inuti; vad de vill, vilka egenskaper de har, och vad de känner.

Här nedan är en kom ihåg-lista över vad som kan vara bra att känna till om en person (saker som är bra att författaren berättar eller beskriver för läsaren):

UtanpåiInutiOmkring
ålder egenskaperbostad
kroppsbyggnad färdigheter familj
ansiktsform
åsikter vänner och ovänner
hårvillgrannar
ögonduktig och dålig på husdjur
näsa och mun rädd för skola eller arbete
hytycker om intressen
sminktycker inte om dagliga vanor
kläderframtidsdrömmar ovanor
röst och språk hemligheter viktiga händelser i livet
uppträdande arg på favoritplatser
sätt att röra sig på lycklig av hemska platser
särskilda kännetecken sörjer, ledsen för idoler
har med sig, bär på humör



Skrivövning:

Gör en beskrivning av dig själv i tredje person. Skriv alltså inte jag, utan hon eller han.
Låtsas att det är någon som tycker mycket om dig som gör beskrivningen.

Beskriv dig själv, och ta hjälp av listan här ovanför för att få med saker som rör både inuti, utanpå och omkring.

Tre gånger ska du ljuga riktigt ordentligt! Fastän du ska ljuga nästan det värsta du kan så ska du få lögnerna att smälta in i berättelsen. (Den som inte känner dig och läser personbeskrivningen ska inte kunna peka ut lögnerna direkt).

Lycka till!


Källa: "Skrivboken" av Lasse Ekholm




Jokes and funny stories

Man kan faktiskt utöka sitt engelska ordförråd samtidigt som man skrattar! Och skrattar man inte åt skämten kan man ändå lära sig mycket engelska genom att försöka förstå vad det är som ska vara så roligt!


  1. What did the traffic light say to the car?
    Don't look, I'm changing.

  1. How do you catch a squirrel?
    Climb up a tree and act like a nut.

  1. Teacher: Give me a sentence with the word 'analyse' in it.
    Pupil: My sister Anna lies in bed until nine o'clock.

  1. Who was the first underwater spy?
    James Pond.

  1. What has webbed feet and fangs?
    Count Quackula.

  1. What dog smells of onions?
    A hot dog.

7. What goes zzub zzub?
A bee flying backwards.

  1. Did you hear about Big Chief Running Water?
    He had two sons, so he called them Hot and Cold.

  1. Why did the orange stop rolling down the hill?
    It ran out of juice.

  1. What type of fish performs surgical operations?
    A sturgeon.

  1. Q: What did they award the man that invented the doorknocker?
    A: The No-bell Prize.

  1. Did you hear about the robbers who fell in the sea?
    They started a crime wave.

  1. What do you call a Roman emperor with flu?
    Julius Sneezer.

  1. What do you call a poster advertising the last teddy for sale?
    A one ted poster.

  1. What do you get if you cross a cow with a grass cutter?
    A lawn mooer.

  1. Q: What do you call a box of ducklings?
    A: A box of quackers.

  1. Q: What is bright orange and sounds like a parrot?
    A: A carrot.

  1. Q. What did they call prehistoric sailing disasters?
    A. Tyrannosaurus wrecks.

  1. What's the difference between a well dressed man and a tired dog?
    One wears a suit, and the other just pants.

  1. What's the hardest key to turn?
    A donkey.

  1. What do you call a sleeping bull?
    A bulldozer.

  1. Did you hear about the cement truck that crashed into the prison bus?
    They ended up with a bunch of hardened criminals.

  1. How does Batman's wife call him for dinner?
    Dinner dinner dinner dinner dinner dinner dinner dinner - Batman!

  1. What is the most popular sentence at school?
    I don't know.

  1. There was an English man, an Irish man and a Scottish man. They went to a funfair and they all wanted to go on a magic slide. So when they got there, the man said, ”Whatever you say going down the slide you will land in”. So the Englishman went down and said ”Gold”. Then the Scottish man went down and said ”Silver”. Finally the Irish man went down but had not been listening so he went down and said, ”Weeeeeeee” and landed in a pot of wee! Ha ha ha!

  1. My old Dad told me, 1 in 5 people in the world is Chinese. And there are 5 people in my family, so it must be one of them.
    It's either my mum or my dad.
    Or my older brother Colin.
    Or my younger brother Ho-Cha-Chu.
    But I think it's Colin."

  1. How does a male octopus ask a female octopus to marry him?
    A: Can I have your hand, your hand, your hand, your hand …

  1. My sister got me into trouble the other day.
    She said, Mum, he's broken my dolly.'
    My mum said, 'How did that happen?'
    My sister said, 'Well I was hitting him on the head with it, and it broke.'




Källa: http://thejokes.co.uk/jokes-for-children.php

Självrespons - att kolla sina skrivna texter själv


Självrespons – kommer man långt med!


Att få respons (=gensvar; kommentarer och hjälp) av läraren på sina skrivuppgifter medan man håller på att skriva är förstås väldigt bra. Tyvärr fungerar det ju inte alltid så, men då ska man komma ihåg att man kan komma långt med att själv reflektera över det man skrivit innan man lämnar in det.


Här är några frågor du kan ställa dig själv innan du pustar ut och utbrister: - Ja, jag är klar!

Har du

….. läst igenom ditt arbete innan du lämnar in det?


Har du

….. läst det högt för dig själv?

….. låtit någon annan läsa det och tycka till om det (kamratrespons)?

….. lagt det åt sidan ett tag – och tittat på det ”med nya ögon”?


Har du kollat

….. slarvfel?

….. stavfel?

….. särskrivningar?

….. om du kan dela upp det i stycken (så det blir mer lättläst)?

söndag 6 september 2009

Vocabulary: Family

Relatives
bride
groom
brother
cousin
wife
husband
parents
parent
grandchild - grandchildren (Plural)
grandson
granddaughter
friend
boyfriend
girlfriend
friend
grandmother, grandma
grandfather, granddad, grandpa
half-brother
baby brother
mother
mum, mummy, mom (AE)
nephew
niece
uncle
godchild
godfather
godmother
sister
mother-in-law
father-in-law
son
stepbrother
aunt
daughter
great-grandparents
father
dad
fiancée
fiancé
twin
twin-brother



"You´re my brother from another mother"

Färger / colours


http://www.englishclub.com/young-learners/colours-learn.htm kan du också höra hur orden uttalas.


En heldag i Ale våtmarker med Naturskolan